ARMBÅGE

VAD DET ÄR

Tennisarmbåge, medicinskt känt som lateral epikondylit, är inflammation och degeneration av senorna som fäster underarmens extensormuskler på armbågens utsida. Trots namnet drabbar det långt fler som aldrig spelat tennis, och är vanligt hos alla som utför repetitiva grepp-, lyft- eller handledssträckningsrörelser.

VARFÖR DET GÖR ONT

Smärtan känns på armbågens utsida och kan stråla ned i underarmen. Den är vanligtvis skarp vid grepp, lyft med handflatan nedåt, öppning av burkar eller vid datormusanvändning. I kroniska fall blir senvävnaden oorganiserad och förtjockad, ett tillstånd kallat tendinopati, som läker mycket långsamt utan riktad behandling.

VAD SOM FÖRVÄRRAR

Repetitivt gripande och handledssträckning, tangentbordsarbete, racketsporter, målning, tunga lyft med handflatan nedåt och plötsliga ökningar av underarmsaktivitet förvärrar tillståndet.

VAD SOM HJÄLPER

Rödljusterapi är det primära verktyget för tennisarmbåge och levererar nära-infrarött ljus in i den kroniskt irriterade senan för att stimulera cellreparation. Kylterapi hanterar akut smärta och inflammation efter belastande aktivitet. TENS-terapi ger effektiv smärtlindring under skov. En massagepistol riktad mot underarmens extensorer släpper muskelspänningen som belastar senan vid dess fäste.

VAD DET ÄR

Golfarmbåge, medicinskt känt som medial epikondylit, är inflammation och degeneration av senorna som fäster underarmens flexormuskler på armbågens insida. Det är spegelbilden av tennisarmbåge och drabbar insidan istället för utsidan av armbågen.

VARFÖR DET GÖR ONT

Smärtan känns på armbågens insida och kan stråla ned i inre underarmen. Den är vanligtvis värre vid grepp, handledsflexion eller rörelser som belastar underarmens flexorer. Domningar eller stickningar i ring- och lillfinger kan uppstå om den närliggande ulnarisnerven irriteras.

VAD SOM FÖRVÄRRAR

Kastning, golf, tunga dragrörelser, handledsflexion under belastning och repetitivt gripande förvärrar medial epikondylit. Liksom tennisarmbåge blir det kroniskt när träning fortsätter genom smärtan utan tillräcklig återhämtning.

VAD SOM HJÄLPER

Rödljusterapi applicerad på mediala epikondylen stimulerar senreparation i den drabbade vävnaden. Kylterapi hanterar akut inflammation och smärta. TENS-terapi är särskilt användbar om det finns associerad ulnarisnervirritation. En massagepistol riktad mot underarmens flexorer och biceps släpper spänning vid senfästet.

VAD DET ÄR

Generell armbågssmärta efter träning beror vanligtvis på armbågsleden i sig, omgivande senor eller olekranonbursan på armbågens baksida. Det är vanligast bland personer som utför tunga drag- och tryckrörelser som rodd, chins och pressövningar.

VARFÖR DET GÖR ONT

Högvolymträning belastar upprepat senorna runt armbågen. När återhämtningen inte håller jämna steg ackumuleras mikroskador och leder till lokal inflammation. Olekranonbursan kan bli inflammerad av upprepad tryck eller stöt, vilket ger synlig svullnad och ömhet vid armbågens spets.

VAD SOM FÖRVÄRRAR

För mycket dragvolym för snabbt, dålig teknik som låter armbågen fara ut för mycket och träning genom tidiga varningssignaler av smärta ökar risken.

VAD SOM HJÄLPER

Kylterapi applicerad på armbågen direkt efter träning minskar akut inflammation mest effektivt. Rödljusterapi använd mellan träningspassen stödjer vävnadsreparation och minskar den kroniska inflammationen som byggs upp vid högvolymträning. En massagepistol riktad mot underarm, biceps och triceps släpper den mekaniska spänningen som belastar armbågsleden.

Armbågssmärta bör bedömas av läkare när leden inte kan sträckas eller böjas fullt ut, vid domningar eller stickningar i fingrarna, när smärtan uppstår efter ett fall, eller när besvären kvarstår i mer än tre månader.

Domningar i ring- och lillfingret tyder på irritation av ulnarisnerven där den passerar armbågen, snarare än senöverbelastning. Förlorad fullständig sträckförmåga efter ett trauma kräver bildutredning.

Återhämtningsverktyg passar för underarmsspänning som bidrar till senbelastning i armbågen. Senproblemen i sig svarar främst på stegvis belastningsträning.

Tennisarmbåge (lateral epikondylit) tar vanligtvis tre till sex månader att läka, och längre i ihållande fall. De flesta märker tydlig förbättring inom de första två till tre månaderna med konsekvent belastningsträning.

Senan på armbågens utsida har begränsad blodförsörjning och belastas vid nästan varje greppmoment. Vardagliga aktiviteter fortsätter därför att irritera vävnaden, vilket är varför tillståndet läker långsamt även när träningen upphör.

Att minska greppbelastningen under dagen påverkar läkningen lika mycket som någon enskild behandling. Massage av underarmen minskar den muskulära delen av senspänningen.